Andarna vaknar

Hej där! Jag vet att det var mycket länge sedan jag skrev...

Hur kommer det sig? Tänker jag avsluta bloggen eller? frågar en del av mina käraste vänner.

Jag vet inte riktigt ännu, men på senaste tiden har jag varit så fullt upptagen med jobb, familj och hus att det känts som att det inte varit rätt prioriterat att sätta sig och låta tiden gå vid datorn. Mitt i allt detta har jag kämpat med en ond hals och huvudvärk, trötthet, som aldrig går över...

Frågan är ju självklart vad syftet med mitt bloggande är och om det fyller någon funktion. Under höst och vinter har jag verkligen behövt sätta mig och skriva en liten stund, samla tankarna och fokusera dem i ett inlägg, det har känts nästan terapeutiskt faktiskt.

Hur har jag det nu då? Jo, våren, värmen och det gröna spirandet i trädgården är verkligen välgörande för mig. Planer på än det ena och än det andra sätts plötsligt i rullning. Huset pockar på min uppmärksamhet, det behövs verkligen sorteras, rensas och som sagt renoveras... Det är både skönt och jobbigt att behöva ta tag i en massa praktiskt...

April är annars barnens månad. De fyller båda år och därför blir det väldigt fokus på deras kalas och presenter, men också att bara umgås; med varandra och med vänner. Det jag har märkt denna vecka (nu har det ju redan hunnit gå många dagar av det härliga lovet), är att både jag och barnen verkligen haft behov av att bara ta det lugnt, inte ha något bokat utan bara spontant följa vår egen rytm.

Så, andarna vaknar, och verkligheten pockar på min uppmärksamhet. Det måste vara ett gott tecken. Men det är fortfarande skönt att samla sig en stund vid bloggen, märker jag...

See you later!

Vårvaken kram