Antingen-eller

Det är konstigt vad snabbt man kastas tillbaka till allt när man börjat jobba, barnen börjat skolan och alla aktiviteter har börjat rulla igång igen.

Slut på lata sovmorgnar och tom kalender som man fyller som man vill. Konstigt nog känner man alltid först samma motvilja och oro, som sedan förbyts till en känsla av att det ändå är rätt skönt när vardagen återgår i sina spår. Jag antar att det kallas överlevnadsinstinkt.

Jag tror att jag kanske är lite av en sådan där "antingen-eller"-människa. Antingen vill jag kunna vara bara lat och nöjeslystet ego, eller så vill jag vara väldigt upptagen, ju mer jag har att göra desto mer effektiv kan jag vara.

Eller så inbillar jag mig bara att jag fungerar så. Förresten vet jag att jag brukar ta slut allt för fort, som den där Duracellkaninen som plötsligt bara slutar springa... Och inte springer mer alls sedan kanske...

Det är väl helt enkelt så att jag skulle vilja ha ett liv som har lite mer jämvikt. Jag VILL helst INTE behöva vara antingen eller, jag vill kunna välja att vara mer mittemellan, men det känns inte som om jag har det valet direkt.

Så, det är tur att det än så länge känns bra att vardagen rullat igång, nu ska jag försöka behålla den känslan så länge det bara går!

Igångrullad KRAM!