Reslängtan

Jag har verkligen kommit ner i varv denna sommar. Nu är det bara några dagar kvar innan allt drar igång igen och det jag känner är en lätt ångest i magen bara. Ingen hysteri eller uppvarvning ännu, bara en slags begynnande förlamning. Som om jag rör mig i ultrarapid för att dra ut på semestern så länge som möjligt. Så fort tankarna på att jag snart är fast i det galet snurrande ekorrhjulet igen vågar sig fram, slår förträngningsmekanismen till med full kraft.



Denna sommar har vi nästan inte varit hemma här i stan någonting, bara några dagar här och där. När vi varit hemma har det varit fullt upp med att tvätta, packa upp, packa igen och sköta om huset och trädgården. "Ni har rest mycket i sommar" konstaterade min far igår när han ringde för att höra om vi levde. "Ja, det har vi", svarade jag bara. Jag vet förresten inte om det var en fråga han menade att ställa, eller en anklagelse eller kanske bara förundran. Mina föräldrar reste aldrig någon särskild stans på sina semestrar när jag växte upp, vi bodde i sommarstugan och gjorde som högst någon resa till Göteborg eller Stockholm och till släkten i småland. Min mor brukar nu ägna somrarna åt att bocka av hemkomna barn och barnbarn, och oroa sig över de som är bortresta. Jag undrar om man själv kommer att bli så där paniskt skräckslagen över att familjemedlemmar är ute på vägar, på havet eller i luften när man blir äldre? Det otäcka verkar vara just att man är BORTREST och reser, annars reser man ju mest hela tiden tycker jag ju, i alla fall på vägarna.

Jag kan känna av en viss MISSTÄNKSAMHET mot allt detta resande, varför reser ni bort hela tiden egentligen? verkar de undra. Ja, det kan man ju fråga sig.

1. Jag erkänner en viss inneboende RASTLÖSHET. Något nytt måste hända, och jag blir galen av att gå omkring här hemma och plocka, städa, servera mat, fixa och passa eller skjutsa på egna barn och deras kompisar.
2. Det är ju på sommaren man har TID och MÖJLIGHET att se något annat än den djävulstriangel man är fast i annars (hemmet-barnens skola-jobbet).
3. Det är när man är ledig som man har ORK att göra något annat, vara social och träffa vänner.
4. En del människor prioriterar att lägga pengar på huset, materiella ting eller kläder. Jag vill resa och kunna GÖRA något.
5. Jag reste aldrig som barn, ungdom eller ung vuxen. När jag var ung studerade jag (=inga pengar) och sedan fick vi barn. Nu har vi fått börja uppleva hur kul och givande det kan vara! Jag vill att barnen ska få upplevelser och vidgade vyer.

Reselängtande KRAM!