onsdag 6 november 2013

Navelskåderi

Lät ju väldigt deppigt det där inlägget i går förstår jag. Och, ja det var ju deppigt.

Tack alla ni som märkte det och skrev, hörde av sig och försökte peppa. Ni lyckades <3

Har nu tänkt en del på det här med hur man tar skador och sjukdom. Hur man reagerar och hur man klarar av det. Jag har också tänkt en del på hur omgivningen tar det och hur det påverkar en själv.

Kanske kan formulera till reflektioner senare, det är alltid svårt när man är mitt i något.

Men, sådant här intresserar mig, har ju alltid gjort. Navelskåderi som kan bli till betraktelser om vår mänsklighet.













Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Goda människors tystnad....

Har tänkt mycket på det här med sociala medier på sistone. Att de både är av godo och av ondo är ett faktum men hur ska man förhålla sig t...