onsdag 10 mars 2010

Seriös eller?

Jaha, funderar på om jag bara ska skriva en massa strunt här i kväll, absolut bara strunt alltså, undrar om jag klarar det?

Visserligen är huvudet fullt av en massa tankar kring dagens eftermiddagsseminarie, anordnat i samarbete med Skolverket, som jag och en kär kollega var på, det var riktigt intressant faktiskt, fast än så länge vet jag inte riktigt på vilket sätt det var intressant... Måste nog fundera vidare lite innan jag skriver något om det, ska för övrigt på två sådana möten till, så jag kan väl samla på mig lite i stället.

Ibland oroar jag mig över att jag förlorat förmågan att skriva om riktiga nonsenssaker, alltså bara skriva om små roliga vardagsbetraktelser som poppar upp, typ som fotbollsfrun och krönikören Malin Wollin, hon har förmågan att med små medel få fram det komiska i tillvaron, utan att för den skull göra ner sig själv, SÅ vill jag kunna skriva! Jag fnissar alltid när jag läser hennes krönikor och ser de otroligt träffande små bilderna hon har har med som illustration.

Jag ska alltid vara så himla SERIÖS så jag bara vill spy på mig själv ibland. Jag försöker verkligen tona ner det där draget, så ibland kanske det blir för mycket åt det andra hållet, säkerligen lurar jag NOLL personer med för den delen. SUCK.

Nu kan jag inte låta bli att återgå till dagens seminarie i alla fall, SÅ TRÖTTSAM jag är... För det var precis detta som hände. Jag hade bestämt mig för att hålla en låg profil och inte prata så mycket på gruppseminariet efter föreläsningen. Det som händer, of course är att jag sitter där och upptar hur mycket talutrymme som helst i alla fall. Fast jag inte ens vill. Jag kan bara inte tona ner mig själv, det verkar omöjligt. Jag fick frågor på frågor och jag märker hur väldigt många vänder sig till mig hela tiden, jag kan ju bara inte stå emot då. Där i mellan händer det också att jag bara måste säga min åsikt och dela med mig av mina erfarenheter. Suck.

Jag är kanske obotlig.

Ska jag försöka skriva något rent av tramsigt nu då? Något kul? För alla som känner mig väl vet att jag kan vara hur tramsig som helst, hopplöst tramsig. Hm...

Nej, i kväll ger jag upp med det målet. Läxa blir det!

SeriösKram!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Goda människors tystnad....

Har tänkt mycket på det här med sociala medier på sistone. Att de både är av godo och av ondo är ett faktum men hur ska man förhålla sig t...