Den snöälskande sorten

Alla som känner mig vet att jag är av den snöälskande sorten. Just nu bara längtar jag efter att få ta på mig slalomskidorna och susa ner från ett fjäll. Om jag hade varit lite mer rebellisk som ung hade jag absolut tagit jobb på en skidort under vintersäsongen. Men duktig flicka som jag var (haha) så började jag plugga på universitetet direkt. Jag ville främst av allt se till att jag fick trygghet, jag hade ju inte haft mycket av det.

Men det här med all snö nu i november. I Östergötland. Ska det passa fröken Boman ska det vara kallt och torrt och snöigt. Och jag ska ha skidor på fötterna och en bastu och en öl att se fram emot. Just nu är det en fuktig, blåsig kyla. Och mannen måste ut och skotta hela tiden. Min son borstade av min bil tidigare i dag, men en stund senare syntes detta inte. I går när jag skjutsade hen dottern och hennes kompis från träningen gumpade jag ner i någon grop och sedan kom ett antal mystiska ljud från hjulredet... I so hope att det bara var is.

Fast jag ska inte klaga för jag älskar verkligen att det är vitt och snö på vintern. Hoppas så att det är vitt i jul. Men, det är som sagt inte direkt jag som skottar, så jag ska kanske hålla tyst.

Smakade första glöggen i kväll för denna säsong. Med cognac. Lovely and recommendable!

Annars var det bror min som förlorade i "skjutsa-för dagen-lotteriet". Eller två av mina bröder om jag ska vara ärlig. Först skjutsade min äldsta bror in mellanbroderns dotter (och tillika min dotters bästa kompis) till oss, och sedan fick han snällt komma och hämta henne. Fast jag funderade starkt på att föreslå att hon skulle vara insnöad här och kanske kunde följa med dottern till hennes skola i morgon =)

Enklare för sonen som bara springer ett par hundra meter bort och leker med sina kompisar. Thank God.

Söndagskram!