Tillvarons kontraster

Hade tänkt att jag skulle skriva ett riktigt inspirerat inlägg om vår härliga vecka på Kanarieöarna här i dag. Berättat om värmen och den underbara solen och hur jag bara landat bokstavligt talat i lugnet och avkopplingen. Hur jag ligger i solstolen efter en god frukost och läser, spelar poker eller löser korsord med barnen. Hur jag badar och leker i poolen och på stranden med mina barn. Hur vi fortsätter detta loja beteende efter lunchen och ett glas (stort) vin. Hur eftermiddagen avbryts av drinkar i skuggan och kanske en promenad längs stranden eller upp in mot byn. Middagen som vi antingen äter på hotellet eller tar taxi till de närmsta byarna, shoppar (pyttelite) och undviker inkastare. Drink avslutningsvis vid hotellpoolbaren, musikunderhållning (nåja...) och fotboll på storteven och sedan sittandes på balkongen, tittandes ut över havet.

Men har nu ett par sömnlösa nätter med mig och har tappat inspirationen för tillfället. Natten till lördag kom vi hem och kanske i säng vid 04 för mig. Resan gick bra, trots att sonen fick gå på smärtstillande för sina öron, det ena har pumpat ut var sista två-tre dagarna. Denna natt har han vaknat en gång i kvarten och gråtit av smärta, det går inte att ligga på något sätt som är skönt när man har så ont i öronen, det kan jag själv berätta att jag vet efter mina sex egna öronoperationer och tusentals öroninflammationer. Själv kände jag att det inte ens var någon idé att gå och lägga mig, utan har varit standby för tröst.

I dag åker vi till jourcentralen, och jag tänker inte nöja mig med mindre än att han får antibiotika, orkar inte en natt till. Sonen är ju så kallat öronbarn och har opererat sig några gånger redan, dräneringsrören tål inte så bra hopp och dyk i poolvatten, men försök få en aktiv kille att inte göra det... Oroar mig över att han knappt hör ett smack just nu här hemma...

Ja, så var den härliga semestern ett underbart minne som redan börjar blekna inför veckan som väntar. Start med vab alltså.

Men jag åker gärna tillbaka till öarna! Jag är så positivt överraskad, har aldrig åkt till en varm plats på senhöst/vinter förut, men det var så varmt och skönt för kroppen, har lapat D-vitamin från solen likt vampyren suger blod (har precis läst Bram Stokers Dracula...). Men vilken chock det var för kroppen att komma till kylan i Stockholm på fredagnatten, brrrrrr, skrapa isrutor när man precis legat och fått solsting. Mycket märklig upplevelse.

Ja, tillvaron kan ha sina fantastiska kontraster, helt klart.

Kram!

Tillägg senare.

Japp nu är penicillinet fixat, och han hinner ta två omgångar i dag, så jag hoppas på en bättre natt, om inte annat i morgon i alla fall. Är faktiskt positivt överraskad över jourcentralen som numer finns på universitetssjukhuset, det var effektivt och bra! Senast jag var tvungen att besöka sjukvården en helg med mitt barn (och det inte var akut) så turades väl vårdcentralerna om att ha jourtjänst, med förväntat dåligt resultat...

Nu är filmer och lego ordnat inför morgondagens vabbande i alla fall.

Ny kram