Gäsp. Gäsp. Gäsp. Orkar egentligen inte skriva något annat heller. Men känner att jag kanske borde avge någon slags rapport i alla fall kanske. Somnade i soffan framör fem-milen, säger väl allt, missade att Hellner kroknat och Södergren tagit sig upp för att dra. Hjälpte i och för sig inte mot den fruktansvärde, den omänsklige, Northug ändå. Suck.
Men det ska väl kännas i kroppen efter en rejäl fest antar jag. Och efter att ha fixat och jobbat inför en fest, under en fest och efter en fest.
Gäsp. Sammanfattar det hela med att det var lyckat helt enkelt. Och nu dröjer det låång tid innan det ska firas något igen.
Nu solsidan.
KRAAAM
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Så sitter man här i soffan igen med knäet i bandage och i högläge på kudden. Bandaget är lite tufsigare i dag, och det ska alltså sitta... -
Man lever ett rätt märkligt liv som lärare egentligen. På många sätt antagligen, men det jag tänker på just nu är det eviga läsårslivet som ...
-
Jag brukar prata med mina elever om hur man kan börja. Ja, då menar jag hur man börjar en text, oftast är det svårast att just börja, men om...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar