Idag har jag bl a fått denna tanke i huvudet: "Hur fn tänkte den personen som skapade mangelduken?" Och nästa tanke var naturligtvis: "Det måste varit en man..." Intressant va...?
Jag brukar inte mangla eftersom jag bor i villa och inte införskaffat någon mangel. Men jag minns mina dagar tillsammans med mamma i tvättstugan. Jag minns även alla dagar i tvättstugan, när jag jobbade en himla massa år i hemtjänsten som vårdbiträde.
I dag hjälpte jag min far med diverse, bl a tvätt och sedan manglande. Jag äntrade bävande mangeln och undrade om jag kom ihåg hur man gör. Det gjorde jag mycket väl, det gick som galant :). När jag stod där och matade in lakan så kom jag plötsligt i håg varför jag hatar att mangla lakan. Mangelduken är för kort, lakanen således för långa. Varför är det så? Det fattas ju ca 25 cm. Detta leder till att mangelduken smiter ner i valsen i stället för rakt upp när man tar ut lakanet. Högst irriterande och det stör mitt sinne för ordning.
Ja, ja, ett I-landsproblem såklart, som det brukar sägas. Sådana är ändå rätt sköna, tycker jag.
För övrigt sover jag gott i omanglade lakan vanligtvis, man ska inte bli bortskämd här i livet.
OMANGLAD PUSS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Man lever ett rätt märkligt liv som lärare egentligen. På många sätt antagligen, men det jag tänker på just nu är det eviga läsårslivet som ...
-
Så sitter man här i soffan igen med knäet i bandage och i högläge på kudden. Bandaget är lite tufsigare i dag, och det ska alltså sitta... -
Jag brukar prata med mina elever om hur man kan börja. Ja, då menar jag hur man börjar en text, oftast är det svårast att just börja, men om...
Men visst finns det inget skönare än att krypa ned i nymanglade lakan!? Jag har faktiskt funderat på att införskaffa en mangel! :)
SvaraRaderaKram!
Det har du ju helt rätt i! Men då måste man väl ha en sådan där lman kör för hand...? Eller vad finns det eg för några att införskaffa? :)
SvaraRaderaKram tillbaks!