måndag 12 januari 2009

Nolltolerans


Idag är jag nego och upp och ner. Undrar när man ska kunna bli glad och sorglös igen, om man nu någonsin varit det... Lite glad och mindre bekymrad i alla fall, tack så mycket.

På jobbet blev jag så förbannad på några elever som höll på och mobbade en annan elev så jag kände att jag höll på att göra något riktigt ogenomtänkt. Som tur var besinnade jag mig och höll mig till PLANEN för sådana händelser. Fast kanske borde jag blivit så där förbannad och visat dem det, men jag orkade inte idag. Ska man bli förbannad så det har någon effekt måste man verkligen gå in för det, annars blir man bara komisk och förstör det hela.

Jag HATAR när folk mobbar och kränker andra människor.

Jag vet att de antagligen har tusen och inga bakomliggande skäl till att de beter sig så, men jag har verkligen NOLLTOLERANS.

Själv har jag jobbat med detta problem som ett specialintresse i hela mitt yrkesverksamma liv. Det är så viktigt att alla reagerar mot sådant beteende och kommer ihåg individens RÄTT till en trygg och bra arbetsmiljö. Men jag är bara så rädd för att man en dag blir sådär trött att man inte orkar. Att man bara blundar. Då är det dags att byta yrke, direkt.


Kram till alla er som orkar bry sig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Goda människors tystnad....

Har tänkt mycket på det här med sociala medier på sistone. Att de både är av godo och av ondo är ett faktum men hur ska man förhålla sig t...