Ni vet att man brukar säga att djuren alltid känner på sig när det ska ske något omvälvande, och då beter sig oroligt eller söker skydd.
Igår kväll var det inte katten som kände på sig något utan jag. Jag ville inte gå och lägga mig utan tittade på en film till sent, ovanligt för mig. Kunde inte sova och låg och vred mig. Tankarna malde. Klockan går. Då vaknar sonen och är ledsen. Försöker efter detta sova i soffan och läsa mig trött en stund. Klockan går. Då ringer telefonen. Det är mamma från sjukhuset. Jag får ringa till avdelningen och be sköterskan ta hand om mamma. Försöker lägga mig i soffan igen men nu är det OMÖJLIGT att sova. Gråter en skvätt för allt är så klart och hemskt på natten.
Nu är det fredag och helgen väntar med fullt schema på att få ta mig i sin famn. Välkommen!
Helgkram från mig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Har tänkt mycket på det här med sociala medier på sistone. Att de både är av godo och av ondo är ett faktum men hur ska man förhålla sig t...
-
Befinner mig uppe i Idre nu sedan i lördags em och tänkte ge några snabba tankar härifrån. Resan hit gick trots klass två varningar om snöka... -
I dag har jag tre tankar om semester som måste ut. Jag börjar med den enklaste och ytligaste: Jag HATAR att packa inför semesterresor. I mor...
Undrar om det är något kemiskt i våra kroppar som gör allt så mycket starkare på natten... Du går igenom en omtumlande tid, och det är inte konstigt att du har svårt att sova. Hoppas du får annat att tänka på i helgen!
SvaraRaderaTack för kommentaren på bloggen. Den värmde!
Klar vi kan ta en kopp tillsammans! Alltid roligare att vara två!
Kram! (mycket utropstecken blev det...är det ok lärarinnan!? :))