Det är en konstig maj vi har i år

Jobbat i dag, fast på halvfart. Jag fattar inte vad det är med mig, jag är så trött och energilös, och värst av allt är att jag har så ont i bröstet, som ett tryck som känns mer eller mindre. Jag har lite fler krämpor, men orkar inte ens prata om dem nu. Det är ju bara sååå triiist med sådant.

Jag antar att mitt virus inte är borta , helt enkelt. Men sjuk länge kan man ju aldrig tillåta sig att vara, impossible.

Blev inget blodomlopp i kväll i alla fall. Skjutsade till sonens fotbollsträning i stället och tittade glåmigt på den regngråa himlen. Varför börjar det regna varje dag när jobbet tar slut, undrar jag? Solen skiner retsamt och det ser så underbart ut när man jobbar, och sedan bara poff kommer det grå och regnet i samma stund man sticker ut näsan.

Det är en konstig maj vi har i år.

Och så undrar jag faktiskt ärligt och rent varför vi ska plåga oss och barnen i ett par veckor till i skolan. Ingen av oss vill just nu. Jo, JAG skulle vilja om bara de ville lite mer. Tror jag.

Jo, JAG vill, för jag vet hur mycket de har kvar att lära sig. Men MOTIVATIONEN styr ju allt. Deras motivation ligger just nu i att leka och umgås bara. Kan vi inte bara göra som de vill och ha fritidsgård från och med nu? Nej, förlåt min cynism, den är inte klädsam.

Tyvärr blir det så att om man själv är låg och omotiverad så blir det än svårare att få eleverna motiverade. That´s a simple fact.

Det finns ett problem och det är detta: ponera att vi skulle sluta NU i stället, vad skulle resultatet bli då? Svaret är att då skulle eleverna lagt av för två veckor sedan! De verkar vara inprogrammerade till att sluta bry sig ca två veckor innan de slutar, spelar ingen roll när själva slutandedatumet ligger alltså.

Nu ska jag sluta i positiv anda, som sig bör! I går var vi och tittade på dotterns musikteater i skolan med tillhörande vårfest. Jag var helt förstummad, så imponerad var jag. De spelade upp historien om Gustav Vasas tid, med mycket sång och små scener ur historien. Det var otroliga textmassor de hade lärt sig utantill! ALLA var med och ALLA var så BRA! Än en gång undrar jag hur de gör!? De är så duktiga på den här skolan med teater, jag blir varm i hjärtat. Och fullsatt med föräldrar och mor- och farföräldrar var det. Det är så här det ska vara i slutet på en termin.

Och mina föräldrar kom även denna kväll och det gick bra med mamma! =)

I morgon ska vi ha temadag i vårt arbetslag med kenyaner på besök, det ska bli så spännande! Så, lite geist och hopp finns allt kvar i våra skoltrötta kroppar!

LitetröttmenändåhoppfullKRAM