Oj, oj, oj vad det kokade och bubblade på skolan sista två dagarna i veckan. Firar våra ungdomar också valborg nu för tiden? Är det fortfarande amatörernas afton, med alkoholdebut? Inser att jag faktiskt inte vet längre. Hm, har nu kommit bort lite från deras snack, förr berättade det sådant för mig. Ett tydligt ålderstecken? Eller att jag inte riktigt orkar lyssna på det och bry mig längre? Ve och fasa...
Mannen visade sig vara i peaken på sin virusinfektion och fick stanna hemma och kurera sig inför flytthjälpen till sin bror i dag. Således gick bara jag och dottern på stort valborgsbaluns hos hennes kompis föräldrar. Underbar mat, trevliga människor, så kul att få lära känna nya som man inte träffat förut! I like.
Valborgselden vid ån var hur mysigt som helst, och jag träffade idel bekanta överallt. Så ska valborg vara! På hemmaplan i ens eget kvarter! Sonen slog följe med sitt lilla gäng och sprang omkring.
Men, nu. NU måste jag packa färdigt, för snart åker vi ju!
Rimini here we come!
(Dröjer kanske lite till nästa inlägg nu, så ha det så bra alla vänner som råkar läsa detta!)
PackandeKRAM
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Goda människors tystnad....
Har tänkt mycket på det här med sociala medier på sistone. Att de både är av godo och av ondo är ett faktum men hur ska man förhålla sig t...
-
Underbar dag! Solen skiner och allt. Jag hör sommarljud utanför, fåglar och gräsklippare och den där särskilda försommarlukten tar sig in ge...
-
Jag brukar prata med mina elever om hur man kan börja. Ja, då menar jag hur man börjar en text, oftast är det svårast att just börja, men om...
-
Jag tvekar. Jag stegrar mig inför hindret som en skygg häst. Vill knappt säga vad jag tänker på. Vart har den alltid så entusiastiskt disk...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar