Det var inte så svårt...

Så skulle jag då äntligen få upp panelgardiner i matrummet. A piece of cake, eller? Jo, det bestämde jag mig för att det skulle vara och gjorde en attack på IKEA och chockhandlade hela alltet på en gång. Det var verkligen dags för förändring, de gamla gardinstängerna var INTE moderna, så mycket visste jag i alla fall, och gardinerna var hopplösa och trista, särskilt som de var vita och vi precis målat vitt i rummet.

Annars är det här med stil inte min starka sida... Jag är så otroligt avundsjuk på alla som är så där naturligt stilsäkra och vet precis vad de har för smak, hur de vill ha det och vilka märken det ska vara på allt för att det ska var rätt just nu. Hur blir man sån? Jag gissar att det är något som antagligen är en medfödd talang, eller något man så att säga "insupit med modersmjölken" via stilsäkra föräldrar eller nära bekanta. I så fall känns det ju tyvärr lite som att det är för sent för mig...

Fast det får mig att känna mig okvinnlig... Jag menar denna brist på känsla för stil och framför allt denna osäkerhet i frågan... En riktig kvinna SKA ha smak och stil. En riktig kvinna SKA tycka att det är jättekul att välja inredningsdetaljer eller kläder. En riktig kvinna SKA framförallt veta vad hon vill med säkerhet i dessa frågor.

Så är jag vä l ingen riktig kvinna då (har förresten alltid misstänkt det, men det är en annan historia..).

Hur gick det med panelisarna då? Jo, nu sitter de där de ska, men det tog sin lilla tid... Jag som hade gått ut så hårt tappade luften när jag upptäckte att hälften av det jag så raskt inhandlat var fel, och att det jag behövde vid en vidare koll visade sig vara slut i lager... Det försenades ytterligare av att jag fick höra skräckhistorier om hur svårt det var att få de förrädiska längderna att bli perfekta, vilket skrämde mig så att jag var tvungen att gå och fundera länge på det hela, hur jag egentligen skulle göra. Till slut tog min man resolut tag i det hela vilket fick min stolthet som kvinna att rinna till så starkt att jag med uppbådad viljestyrka fick det gjort...

Det var inte så svårt, trots allt... Men mitt självförtroende när det handlar om stil, det behöver fortfarande jobbas på...

Sweet dreams