Tjejfest!

Så var det då dags för den efterlängtade tjejfesten i fredags. (Om ni nu undrar varför jag inte skrivit något i bloggen sedan dess och i ert stilla sinne tänker att "jaha ja, gick det så vilt till... mhmm!!! Så har ni både rätt och fel i era illasinnade skadeglada tankar, skäms på er!!!)

Vi tjejer kan ju ha så där otroligt, fantastiskt kul när vi träffas och verkligen har laddat för fest, det är få saker som slår det :-). Vi har klätt upp oss, vi har sminkat oss (men fortsätter att sminka oss lite till tillsammans under påhejande bedyranden om hur bra vi alla ser ut), vi pratar ohejdat i munnen på varandra, vi lyssnar på varandras prat som blir mer och personligt, glatt och utflippat ju mer kvällen går. Till detta finns det mysljus i massor, snacks och godis i högar och naturligtvis musik som vi gillar, sjunger och dansar till.


Just det här med "tjejfest" är ju ett intressant begrepp i sig. Varför är det så viktigt att särskilja på "tjejfest" och vanlig fest? Mer om det snart...


Det låter ju onekligen ganska pubertalt för övrigt. Slutar man säga "tjejfest" någongång och börjar man då säga "kvinnofest"? Hm, låter mer som feministiskt, politiskt inriktade kvinnor än festsugna, partajande kvinnor, det är ett faktum (även om hela bunten tjejer antagligen är feminister, men det hör liksom inte hit...).


Nu är det i alla fall så att tjejer i flock utan män i närheten, beter sig väldigt annorlunda än om det finns män i närheten. Kommer det in en man rubbas hela balansen. Det är som ett känsligt ekosystem... Och, ja, då kan det innebära komplikationer. Av oförutsägbart slag.

Hur som helst finns det ännu ett par sanningar att se i vitögat, och det handlar om att tjejer lätt eldar på varandra i sin festglädje (både innan och under festen) så att det blir så spejsat att man helt enkelt har övertänt.

Somliga fick helt enkelt lägga sig rätt tidigt... Dock glad och nöjd och varm av kärlek.








Laddad för fest...