The winner takes it all

Sista dagarna har många stjärnor fallit. Jag har fått följa deras uppgång och fall på ett lite annorlunda sätt denna gång faktiskt.

Jag pratar naturligtvis om pågående fotbolls-WM i Sydafrika.

Det som är annorlunda denna gång är att jag har en fotbollsintresserad son, som nu är i den åldern att han följer fotbollen med stort engagemang. Han har koll på varje match och diskuterar livligt förväntade resultat och olika lags, och fotbollsstjärnors, prestationer.

I början av WM fick jag hjälpa honom att välja vilka posterstjärnor som skulle få pryda hans rums väggar. Det knepiga var att det fanns stjärnor på båda sidor. Vissa val var helt givna för honom, men andra ville han diskutera lite, då han inte kände till dem så bra ännu.

Nu är det så att Barcelona är favoritlaget, och det fanns en poster på dem, så den var först upp. Därför kunde han argumentera för valet Ronaldo mot Messi, "Messi finns ju på Barca-postern". Ronaldo fick vara närmast kudden, så han kunde se honom när han vaknade.

Annars försökte han sprida sina gracer lite mellan landslagen, så valen föll på: Fábregas (vann över Gerrard), Drogba, Milito (vann över Rooney), Lampard, Puyol (vann mot Robben), Etò. Lite sorgset, men med solklar logik, valde han Torres framför Zlatan; "Han är ju inte ens med i WM". (Riberý var förresten aldrig på tapeten att välja framför Etó, "Frankrike är ju inte alls bra").

Varje kväll har vi nu avslutat, innan läggning, med att diskutera dagens matcher och så har sonen utan pardon vänt på vissa posters. Drogba vändes bort mot Xavi när Elfenbenskusten åkte ur, Lampard fick ge sig för Sneijder när Holland gick vidare och England inte, och slutligen insåg han att han hellre hade Inter uppe än Manchester United, med tanke på stjärnstatusar ("och Inter vann ju faktiskt Champion´s League!) .

Med sorg vände han slutligen bort Ronaldo i går kväll, Messi pryder nu finplatsen. Fast egentligen håller han ju på Spanien, alltid, det är bara det att han på något sätt har känt, tror jag, att Ronaldo är spansk.

Ja, livet är hårt för de hårda. Obevekligt skulle man kunna säga. The winner takes it all. Nu är det så att det inte fanns några brasilianska stjärnor med på dessa posters, för att bara nämna ett lag som saknas, så vi får väl se hur det blir framöver på väggen!

FotbollsKRAM!