En midsommarnatts dröm...

Nu har det hunnit bli midsommardagens kväll. Om jag säger att jag varit liiiite seg i dag, så har jag absolut inte överdrivit...

Men, det är ju precis så det ska vara dagen efter en riktigt härlig midsommarafton! Segheten har nog inte egentligen berott på alltför mycket intagen dryck i går, utan mest på att det blev så väldigt sent innan man landade på huvudkudden (utan några blomster under den, kan sägas...). Tror klockan var halv fem...

Ute på landet, i Svartmåla, hade det plötsligt skett en revolution när vi skulle gå i väg till den traditionella dansen runt stången. Dansen var flyttad från gräsplanen vid sjön, där den ALLTID varit, upp till den plats där tennisplanen och dansbanan (där kvällens dans brukar vara) är. Hmrph, tänkte jag först, stockkonservativt. Men, jag mildrades när vi kom dit och det blev riktigt fint och mysigt och lite mer cosy på något vis där uppe.

En annan revolution var att dottern och hennes jämngamla kusin band sina egna blomsterkransar i år! Så duktiga! Fast dottern menade att hennes var"typ, fulast av alla", men jag såg allt att hon var lite stolt över sig själv!

Jag dansade alla danser som jag brukar tillsammans med barnen, ett MÅSTE, annars är det inte midsommar för mig. Sonen vägrade dock dansa, för första gången. Bådar inte gott. En barndomskompis dotter, vilken jag höll i ena handen under dansen, undrade storögt varför jag hade sådana högklackade skor när jag dansade, hennes pappa skrockade lite generat av alla hennes nyfikna frågor, men jag tycker att det är så otroligt kul att träffa alla gamla barndomskompisar varje år vid den där dansen och se deras barn! Känns helt sjukt att vi har barn och hoppar omkring med dem nuförtiden och sjunger små grodorna. Jag ser bara framför mig hur vi själva springer där i backarna till varandras hus och samlar in för ny fotbollsmatch eller liknande nere vid ängen. "Vi kommer aldrig få någon tårta för att du bara ska prata och prata med alla!" Utbrast sonen harmset, när vi försökte ta oss från dansen.

Vi lämnade faktiskt den lantliga idyllen efter jordgubbstårtan och flyttade partajet till Sturefors och till en av mina bröder där. Jag är glad att mina föräldrar i alla fall orkade vara med under dagen på landet, men sedan fick de vara kvar där själva och vila upp sig. I Sturefors blev det underbart gott grillat och äntligen vin för min del, så gott när man fått vänta hela dagen! Vi hade fotbollsmatcher med barnen, men annars mest bara klassiskt MYS med vin och prat, musik och dans.

Jag har sagt det förut men det tål att upprepas, jag älskar mina bröder och deras fruar (och barn!) så mycket, jag är lyckligt lottad som har dem och att vi kan ha det så kul och härligt ihop.

Vi sov gott nere i brorsans källare ända till 11! Sedan blev det lugnt, lugnt, lugnt fram till att jag kände mig körklar.

Och tänk att solen sken hela midsommarafton! När har detta skett senast egentligen? Det gör ALLT! Tack!

MidsommargladKRAM