Red alert

Äntligen en spelad innebandymatch i dag! =D Kändes bra och det var så kul, trots att jag kände att jag förlorat så mycket kraft i handen. Det var lite komiskt när jag tänkte mig ett skott eller en pass och det inte blev något alls av det... Men jag kompenserade med mitt springande men det här måste ordnas så klart, annars vet jag inte vad jag gör. Men ROLIGT i alla fall, hoppas min förkylning kryper tillbaks till varifrån den krupit fram och håller sig där.

Elever som ville spy i papperskorgen och undrade om de var tvungna att gå till syster för att få lov att gå hem hade jag i går. Antar att vinterkräksjukan verkligen är här, för nu har jag hört om många fall plötsligt. Eller så är det det den där awarenessen som kommer så fort man hör om en sjukdom. Larm larm, red alert, vi är specialister på att arbeta upp rädslor för sjukdomar, jag tänker på den nya influensan förra året som arbetade upp en panik.

Kan inte låta bli att alltid komma tillbaka till den bästa bok som någonsin skrivits och som berättar allt, precis allt, om den tid vi lever i, fast skriven 1948. Läs den! 1984 av George Orwell, min favorit alla kategorier. Då förstår man varför vi hela tiden är rädda för precis allting. That's for the best, om man säger så. Lurade... Opium för folket. Nej, bäst jag stannar här innan jag går i gång.

Besökte mamma i dag på Åleryd och ja vad ska man säga? Vi hade en mysig stund men ändå. Mitt hjärta slits itu av sorg över hur det måste vara.

Nu ett glas vitt i väntan på sen middag eftersom vi väntar på dottern som ska komma hem från bowlingparty.

Lördagskram!