Ja vad ska man säga om den här månaden? Det är december.
Jag brukar faktiskt tycka bra om december, den här nedräkningen till julafton som pågar, den är så handfast. Spänningen och julmyset som stegras dag för dag. Traditioner att hålla fast vid i mörkret och bland de tända ljusen.
Och när det är så här mycket snö är det magiskt på något vis (förlåt alla som skottar och halkar omkring på vägarna, jag vet, men ändå).
Jag tycker om jul. Förr skulle jag ha sagt att jag älskar jul, men nu är det mer ett stilla vänskapsförhållande. Den eldigt sprakande kärleken har förbytts till en lugnt glödande och varm känsla. Den pressar och stressar mig inte längre heller, jag tar det lite som det kommer, om lusten faller på. Det viktiga för mig i år är att vi får vara tillsammans i familjen och umgås och ha det mysigt. Ingenting behöver vara perfekt känner jag, jag vill bara ha det mysigt. Det är det enda jag önskar.
I morgon är det skolavslutning med den årliga julshowen och efter det kommer jag att kunna ägna mig helhjärtat åt familjen och julen. Jag har rätt många julklappar kvar att köpa och jag har fått svårare och svårare för det här med att gå i affärerna och trängas, jag blir alldeles matt och klaustrofobisk. Och i år är barnens önskelistor lååååånga och det är så hemskt att välja bort önskningar, där är jag helt hopplös. Sedan har vi mat att laga, men det är det visserligen mest mannen som står för, men ändå. Lite mer julgodis ska det också bli. I morgon kväll ska granen kläs!
Eftersom vi ska vara hemma hos oss i jul, alla kommer till oss =D, så behöver huset städas också, så är det ju. Och tomtarna och det sista pyntet ska fram.
Men, men, som sagt, vi tar det lite stillsamt (you wish).
Just nu har jag lite bestyr med och tankar på det här med att mamma ska klara av att komma hit. Jag hoppas vi tänker rätt med det här och att det ska fungera.
Jag vill som sagt bara ha en mysig, skön jul. Please.
Månadens kram!
Jag brukar faktiskt tycka bra om december, den här nedräkningen till julafton som pågar, den är så handfast. Spänningen och julmyset som stegras dag för dag. Traditioner att hålla fast vid i mörkret och bland de tända ljusen.
Och när det är så här mycket snö är det magiskt på något vis (förlåt alla som skottar och halkar omkring på vägarna, jag vet, men ändå).
Jag tycker om jul. Förr skulle jag ha sagt att jag älskar jul, men nu är det mer ett stilla vänskapsförhållande. Den eldigt sprakande kärleken har förbytts till en lugnt glödande och varm känsla. Den pressar och stressar mig inte längre heller, jag tar det lite som det kommer, om lusten faller på. Det viktiga för mig i år är att vi får vara tillsammans i familjen och umgås och ha det mysigt. Ingenting behöver vara perfekt känner jag, jag vill bara ha det mysigt. Det är det enda jag önskar.
I morgon är det skolavslutning med den årliga julshowen och efter det kommer jag att kunna ägna mig helhjärtat åt familjen och julen. Jag har rätt många julklappar kvar att köpa och jag har fått svårare och svårare för det här med att gå i affärerna och trängas, jag blir alldeles matt och klaustrofobisk. Och i år är barnens önskelistor lååååånga och det är så hemskt att välja bort önskningar, där är jag helt hopplös. Sedan har vi mat att laga, men det är det visserligen mest mannen som står för, men ändå. Lite mer julgodis ska det också bli. I morgon kväll ska granen kläs!
Eftersom vi ska vara hemma hos oss i jul, alla kommer till oss =D, så behöver huset städas också, så är det ju. Och tomtarna och det sista pyntet ska fram.
Men, men, som sagt, vi tar det lite stillsamt (you wish).
Just nu har jag lite bestyr med och tankar på det här med att mamma ska klara av att komma hit. Jag hoppas vi tänker rätt med det här och att det ska fungera.
Jag vill som sagt bara ha en mysig, skön jul. Please.
Månadens kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar